På Påskdagen skulle vi ju som sagt till en av släktens barnfamiljer *s*,väl där såg vi med en ggn en dopinbjudan,då bebisen i fråga är 6 månader har vi trott att han inte skall döpas.
Men hur som så bad dom oss sätta oss till bords.
Vi satte oss och dom sa att dom inte vissteh ur dom skulle formulera sig utan bad oss läsa dopkortet.
Vi såg att 2 av deras barn skulle döpas näst yngsta och såklart minstingen.
-Åh kul dubbel dop tyckte jag.
Dom bad oss fortsätta läsa och så kom vi till gudföräldrar.
Där stod våra namn,jag pekade chockat på mitt namn och tittade upp,dom bara log.
-Vill ni bli gudföräldrar?
Jag satt där med tårar nästan självklart svarade vi ja,
Lyckan var enorm.
En speciell känsla att vara gudföräldrar.